|
Mat för hjärnan
Sammanfattning Hjärnan arbetar genom att överöra signaler via så kallade neurotransmittorer. Vissa ämnen i preparerad mat, vete- samt mejeriprodukter påverkar bildningen av neurotransmittorer, vilket kan leda till hjärnsjukdomar, aggression, ADHD, apati, fetma, sömnlöshet och andra åkommor. Mat för hjärnan är fräsch, naturlig mat som innehåller alla ämnen som hjärnan och kroppen behöver, utan att inkräkta på den normala funktionen hos neurotransmittorerna. Mat för hjärnan är rå och enkel för matsmältningen att ta hand om; frukt, sashimi (och andra råa, animaliska produkter) samt råa nötter (såsom oskalade para-, hassel-, val- eller jordnötter) är alla bra födoämnen, i och med att de inte innehåller några opioida peptider eller heterocykliska aminer, som kan orsaka bristande koncentrationsförmåga, apati, aggression, stress, hjärnskador och så vidare. Maten är bra för hjärnan just för att frukt och råa, färska animaliska produkter i kombination innehåller allt socker, protein, fett och kolesterol, samt alla vitaminer och mineraler som behövs. Om du känner ett behov av att mumsa på "vanlig" mat, ät
bara just det du verkligen är sugen på, gärna med ett så lågt
proteininnehåll som möjligt. När du är på resande fot och inte har lust
att släpa på kilovis med frukt, ta med dig paranötter (som du skalat på
förhand) och russin. Denna kombination ger dig den energi du behöver, så
det finns ingen ursäkt för att vräka i dig skräpmat bara för att du
behöver energi. Se våra dietförslag.
Detaljer Hur kommer det sig att människan blev så mäktig? Dinosaurierna dominerade den här planeten under miljontals år, helt enkelt för att de var större och starkare än alla andra djur. Människor, å andra sidan, är varken starka eller snabba. Vår styrka ligger i stället i vår intelligens. Hur blev vi de smartaste varelserna? Under den tid vi endast åt vegetarisk mat, för ungefär fem miljoner år sedan, var vi inte smartare än andra primater. Det var när vi började kombinera den vegetariska maten med animalisk föda, för ungefär två till tre miljoner år sedan, som människohjärnan snabbt började växa. Vad var det som fick vår hjärnkapacitet att tillta? Kombinationen av socker och kolesterol, i och med att socker är hjärnans främsta energikälla, och kolesterol utgör dess byggstenar . Frukt innehåller socker som är enkelt att ta hand om för matsmältningen medan råa animaliska produkter innehåller "rent" kolesterol, och båda dessa födoämnen innehåller det fett och protein vi behöver. Denna kombination ger dig alla näringsämnen, och är idealisk för att främja hjärnans funktion. Leder inte kolesterol till hjärt- och kärlsjukdomar? Tio till tjugo procent av hjärnan är uppbyggd av kolesterol, vilket motsvarar 40 gånger mer kolesterol än vad som återfinns i muskler, och sju till tio gånger mer än vad som finns i levern, där kolesterolet skapas. Om kolesterol inte var så nyttigt, eller till och med skadligt, skulle kroppen naturligtvis inte själv producera det. Barn som matas med bröstmjölk är generellt sett smartare än de som matas med pulvermjölk (1), delvis på grund av att modersmjölk innehåller mer kolesterol. MEN... När mat värms eller fryses oxideras kolesterolet,
och det är det oxiderade
kolesterolet som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar . Givetvis är det
ingen som bryr sig om att berätta detta för dig; läkemedel som sänker
kolesterolhalten och har "preventv" effekt, genererar miljarder dollar
varje år. Utmärkt mat för hjärnan är rå äggula, som innehåller mycket rent kolesterol, samt mer vitaminer och mineraler än något annat livsmedel i världen. Du kan till exempel inta äggulan genom att blanda den med avocado, eller röra ut den i frukt-smoothies, apelsin- eller tomatjuice. Det går även bra att tillsätta råa äggulor till kokad potatis eller ris. Försäkra dig alltid om att äggen du äter är färska, samt att hönsen matas med spannmål som inte innehåller några animaliska substanser. Orsakar inte socker diabetes? Nej. Glukos är mycket viktigt - bara hjärnan i sig behöver 125 till 150 gram rent glukos varje dag. För lite glukos får dig i längden att tappa medvetandet, falla i koma och kan slutligen orsaka död. I och med att glukos är så pass viktigt, skickar kroppen ut varningssignaler när halten blir för låg i kroppen. Glukos används för att transformera serum-tryptophan till serotonin i hjärnan, och när glukoset i blodet är lågt sjunker även serotoninet, vilket orsakar depression. (5) Många hävdar att komplexa sockerarter (såsom stärkelse och fibrer) är bättre än enkla, men detta är rent nonsens; fibrer bryts delvis ned till glukos, och i denna process bildas gaser. Alla andra sockersubstanser vi konsumerar, inklusive stärkelse, fruktos, honung och vitt socker, bryts ned till i första hand glukos, med hjälp av enzymer. Allt socker tas inte upp av blodet direkt, utan i den takt som maten smälts och bryts ned till glukos. Stärkelse har kraftigast inverkan på blodsockret, i och med att substansen består av en lång serie glukosmolekyler. Därmed bör man se upp med stärkelserik mat såsom pasta, pizza, bröd och bönor. Dessa födoämnen är dessutom alltid tillagade, vilket gör att de innehåller substanser som är aptitförhöjande och därmed kan leda till att du äter för mycket, vilket i sin tur kan skada insulinsystemet (det är av denna anledning det finns ett starkt samband mellan fetma och diabetes). Insulin skapas i kroppen för att anpassa halten av glukos i blodet till det aktuella behovet; om du motverkar insulinets funktion genom att ta in mer energi när du egentligen inte har något behov, kan du sätta systemet ur spel och drabbas av diabetes. Att äta mycket frukt är förebyggande, i och med att frukt i första hand består av sukros, fruktos och glukos (sukros är en kombination av de två senare substanserna), och all denna fruktos omvandlas endast gradvis till glukos. I jämförelse med andra vanligt förekommande frukter, är bananen den som innehåller mest stärkelse, 3% (att jämföra med pasta, 65%). Frukt innehåller inga aptitförhöjare, vilket gör att du inte riskerar att äta för mycket. Varför behöver hjärnan fett? Vissa neurotransmittorer i hjärnan består av fettsyror, såsom oleamid (6), erukamid (7), cis-9, 10-oktadecenamid (8) och arakidonsyra (9). Arakidonsyra främjar exempelvis acetylkolin-utsöndringen (10), vilket skärper den kognitiva förmågan. Oleamid påverkar serotonin-receptorerna på ett sådant sätt att det blir enklare för dig att somna på natten. (11) Dessutom är fett den främsta energikällan för tjocktarmen och hjärtat, vilket är förklaringen till varför tillagad mat kan orsaka hjärtsjukdomar; värmen ändrar delvis den molekulära sammansättningen hos en del av fettsyrorna i maten. I naturen är fett en lyxvara och i och med att bra fett är så pass viktigt, är det återigen så att kroppen varnar dig vid för låg konsumtion, genom att orsaka bland annat depression. (12) Den vanliga uppfattningen att fett är dåligt och att det orsakar fetma, är en möjlig förklaring till varför så många människor går på antidepressiva medel. Varför behöver hjärnan protein? Många neurotransmittorer, såsom serotonin, dopamin och norepinephrin är uppbyggda av aminer, från aminosyror i protein. Om du äter naturlig mat, riskerar du inte att få i dig för lite protein. Till och med genom att bara äta frukt, som innehåller mycket lite protein (i genomsnitt 1%), får du i dig alla de aminosyror du behöver. Proteinbrist skulle med andra ord föregås av brist på socker, fett, kolesterol, vimaniner eller mineraler. Varför rekommenderar WHO, FAO och andra nationella institutioner ett visst intag av protein? Detta beror på att så många människor i fattigare länder konsumerar så mycket onaturlig mat, såsom spannmål, som innehåller låg-kvalitativt protein. Näringsmässiga rekommendationer är i detta avseende baserade på en konsumtion av onaturlig mat. Varför rekommenderas vi inte att bara konsumera naturlig mat? Hela den moderna ekonomin är baserad på att vi konsumerar
preparerad mat. Om människor fortfarande enbart skulle nära sig på
naturlig mat, skulle världen se väldigt annorlunda ut.
(1) Horwood,
L.J. et al, Breastfeeding and later cognitive and academic outcomes.
Pediatrics 1998 / 101 (1 )/ E9. , Johnson, D.L. et al, Breast feeding and
children's intelligence. Psychol. Rep. 1996 / 79 (3 Pt 2) / 1179-1185. ,
Lucas, A. et al, Breast milk and subsequent intelligence quotient in
children born preterm. Lancet 1992 / 339 ( 8788) /
261-264. |